Vi inom hembygdsföreningen kan känna oss stolta över att få
förfoga över en så underbar plats för de gamla byggnaderna med
dess inventarier, där de ligger så vackert inbäddade i grönskan
vid Nossans strand. Måtte vår, och kommande generationer förstå
och känna ansvaret att rätt förvalta dessa hus med sitt innehåll,
så att de även framgent kan stå som ett minne över våra fäder, som
med idogt arbete och slit lade grunden till det välstånd vi får
njuta av.
|
 |
Dagsverksstugan
ligger på sin ursprungliga plats bland byggnaderna på herrgården.
Det är en mer än 200 år gammal knuttimrad tvåvåningsbyggnad med
vällingklocka i sitt torn på takåsen. I bottenvåningen finns den
gamla dagsverkslokalen där fordom godsets torpare samlades i tidiga
morgnar för att få order om vad de skulle göra i sitt dagsverke på
godsets ägor. På andra våning, som förr var bostad till godsets
förvaltare, har nu inretts ett museum. I detta hus fanns även
Främmestads första poststation. |
 |
Forngården ingår som en vacker och tilltalande bild bland
husen vid hembygdsgården. Dessa hus har först tjänat som bostadshus
och ladugård till en torparfamilj under Främmestads egendom. Det
gamla bostadshuset är en enkelstuga av ryggåstyp. Ladugården är
byggd i skiftesteknik med mesulakonstruktion och består av fähus,
lada och loge. |

Tegelhuset
är byggt på 1870-talet och uppfört i
mursten från godsets eget tegelbruk. Huset har i huvudsak varit
använt till bostad för de statare som arbetade på herrgården. Även
en bakstuga och en slaktarebod var inredd där. Idag används det som
förråd och museelokal. Bland annat finns en bevarad
järnframställningsugn från 1000-talet att beskåda. |
|

Gårdssmedjan är en tegelbyggnad från 1870-talet.
Senare tillbyggd med en snickeriverkstad i trä. Där smiddes och
snickrades allt för godsets behov. Smedjan förvärvades av
hembygdsföreningen 1983 men den var då i stort behov av reparation,
bland annat hade taket rasat in. Det är numera omlagt och
ytterväggarna har försetts med ny brädfodring. Smedjan har gjorts i
ordning så som den såg ut omkring sekelskiftet och är ibland öppen
för besökare. |
|