Vårtal 2007 av Eva Petterson

Nu flammar elden så nu flyr trollen
Och Valborgsnatten är ljus och lång
Nu släpper bonden sin hjord på bete
Nu kommer våren med fågelsång.

Precis som alla er här i kväll, så har jag stått många gånger och lyssnat till vårtal. Jag minns inte ett enda tal från min barn och ungdomstid.  Det jag minns är, att det nästan alltid var, i mina ögon, en gammal gubbe som stod där på ett lastbilsflak med en tjutande mikrofon i handen och snacka en stund innan det var dags att skjuta av kvällens fyrverkeri.

Man fick ta det onda med det goda.

 

Jag växte upp i Göteborg.  Traditionen med valborgsbrasa fanns inte där, det tillhörde Påsken.  För mig så var Valborg själva Chalmerist cortegen runt på Göteborgs gator och så öppnade Liseberg.  Där var vi, mina föräldrar och jag, Jag hade nya vårkläder och med kortstumpor och jag frös så mina bara ben under kvällen antog en allt blåare färg.  Det var våren.

Nu står vi alla här på den skönaste av platser och vi känner oss lite högtidliga. Vi vill hålla på traditionerna. Sådana är vi. Valborg, skolavslutning, midsommardans, advent, jul, o nyår. Traditioner vi håller på och det känns tryggt. ”Same preside as last year” som buttlern säger i Grevinnan och betjänten i TV på nyårskvällen.

Jag flyttade hit till Främmestad för drygt 2 år sedan. Jag var 62 år och bestämt mig för att sälja gården och avsluta mitt 22-åriga yrkesliv som bussförare.  På Internet sökte jag efter ett bekvämt boende där jag, efter att ha bott inne i skogen, prioriterade grannar och kommunalt vatten och avlopp. Så hittade jag SOLHAGA och allt föll på plats.  Främmestad är navet mellan många städer, ja centrum nästan.  Då kände jag ingen här. Det gör jag nu och jag vill tacka er för att ni tagit så väl hand om mig. Med er omkring mig så har jag levt i en 2 årig vårperiod – mitt livs längsta vår.

Främmestad är fantastiskt!!  Var stolta ni som bor här. Ta FIK med Bergevi t.ex. där det nu varje eftermiddag är fullt av barn och ungdomar som tränar fotboll och kondition och alla dessa tränare som hejar på och styr upp i ur och skur. Vi har ett orienteringsgäng med Sveriges bästa Elsa. Så har vi en ny fin efterlängtad väg med cykelbana för barnen att tryggt cykla på.  Vi har Componentafabriken som växer, vi har Tornet där vi kan träffas och äta, en bygdegård och en dansbana i Råglanna.  Inte minst, Hembygdsföreningen som arrangerar denna kväll. Den är levande och aktiv och genom den har jag lärt mig otroligt mycket om trakten.  Tack för det!

 

Vi här i norra Europa har nästan en hysterisk längtan efter våren. Nu städar vi huset, vi putsar vintergråa fönster och rensar rabatter. Cyklar och motorcyklar kommer fram och vi befriar bilen från vinterns salt- och asfaltsbeläggningar.  Det är ju vår.

MEN. Visst kan det bli lite stressigt. Ni alla dubbelarbetande småbarnsföräldrar, låt fönstren vara, låt dammråttorna trivas i hörnen.  Vad gör det om 100 år? Gå ut i solen. Gå på upptäcktsfärd.

I vårens skira ljus förväntas det av oss att vi skall var lyckliga.  Så är det inte alltid.  Ensamhet eller saknad av en kär person kan bli svår i vårens tid.  Vi hör dagligen om miljöförstörning och annat elände på vår jord.  Mitt i den ljusa våren kommer stress och depressioner för många människor.  Låt oss hjälpa varann.  Håll din granne under armen. Nu ser vi fram mot sol och värme, lediga dagar, semester och sommarlov.  Nu hämtar vi nya krafter. Vi gör som Ronja Rövardotter när hon efter vintern kom ut från Mattisborgen.  Ett VÅRSKRI!!

Mina vänner

Jag vill på detta ”eldiga” sätt tacka för mig och välkomna våren som kommer lika troget varje vår med ett fyrfaldigt leve.

Leve den: HURRA   HURRA   HURRA  HURRA